WeBible

1 - Bön av en betryckt, när han försmäktar och utgjuter sitt bekymmer inför HERREN.

2 - HERRE, hör min bön, och låt mitt rop komma inför dig.

3 - Dölj icke ditt ansikte för mig, när jag är i nöd. Böj ditt öra till mig; när jag ropar, så skynda att svara mig.

4 - Ty mina dagar hava försvunnit såsom rök, benen i min kropp äro förtorkade såsom av eld.

5 - Mitt hjärta är förbränt såsom gräs och förvissnat; ty jag förgäter att äta mitt bröd.

6 - För min högljudda suckans skull tränga benen i min kropp ut till huden.

7 - Jag är lik en pelikan i öknen, jag är såsom en uggla bland ruiner.

8 - Jag får ingen sömn och har blivit lik en ensam fågel på taket.

9 - Hela dagen smäda mig mina fiender; de som rasa mot mig förbanna med mitt namn.

10 - Ty jag äter aska såsom bröd och blandar min dryck med gråt,

11 - för din vredes och förtörnelses skull, därför att du har gripit mig och kastat mig bort.

12 - Mina dagar äro såsom skuggan, när den förlänges, och jag själv förvissnar såsom gräs.

13 - Men du, o HERRE, tronar evinnerligen, och din åminnelse varar från släkte till släkte.

14 - Du skall stå upp och förbarma dig över Sion; se, det är tid att du bevisar det nåd; ja, stunden har kommit.

15 - Ty dina tjänare hava dess stenar kära och ömka sig över dess grus.

16 - Då skola hedningarna frukta HERRENS namn och alla jordens konungar din härlighet,

17 - när en gång HERREN har byggt upp Sion och uppenbarat sig i sin härlighet;

18 - när han har vänt sig till de utblottades bön och upphört att förakta deras bön.

19 - Det skall tecknas upp för ett kommande släkte, och det folk som varder skapat skall lova HERREN,

20 - att han har blickat ned från sin heliga höjd, att HERREN har skådat från himmelen ned till jorden,

21 - för att höra den fångnes klagan, för att befria dödens barn,

22 - på det att man i Sion må förkunna HERRENS namn och hans lov i Jerusalem,

23 - när alla folk församlas, och alla riken, för att tjäna HERREN.

24 - Han har på vägen nedböjt min kraft, han har förkortat mina dagar.

25 - Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halva dagar, du vilkens år vara från släkte till släkte.

26 - I urtiden lade du jordens grund, och himlarna äro dina händer verk:

27 - de skola förgås, men du förbliver, de skola alla nötas ut såsom en klädnad; du skall förvanda dem såsom man byter om sin dräkt, och de fara hän.

28 - Men du är densamme, och dina år skola icke hava någon ände.Dina tjänares barn skola få bo i landet, och deras avkomma skall bestå inför dig.