WeBible

1 - En psalm av Asaf. Gud, HERREN Gud, talar och kallar jorden, allt mellan öster och väster.

2 - Från Sion, skönhetens fullhet, träder Gud fram i glans.

3 - Vår Gud kommer, och han skall icke tiga. Förtärande eld går framför honom, och omkring honom stormar det med makt.

4 - Han kallar på himmelen därovan och på jorden, för att döma sitt folk:

5 - »Församlen till mig mina fromma, som sluta förbund med mig vid offer.»

6 - Och himlarna förkunna att han är rättfärdig, att Gud är den som skipar rätt. Sela.

7 - Hör, mitt folk, jag vill tala; Israel, låt mig varna dig. Gud, din Gud, är jag.

8 - Icke för dina slaktoffer vill jag gå till rätta med dig; dina brännoffer har jag alltid inför mig.

9 - Jag vill icke taga tjurar ur ditt hus eller bockar ur dina fållor;

10 - ty mina äro alla skogens djur, boskapen på de tusende bergen;

11 - jag känner alla fåglar på bergen, och vad som rör sig på marken är mig bekant.

12 - Om jag hungrade, skulle jag icke säga dig det; ty min är jordens krets med allt vad därpå är.

13 - Skulle jag äta tjurars kött, och skulle jag dricka bockars blod?

14 - Nej, offra lovets offer åt Gud, så skall du få infria dina löften till den Högste.

15 - Och åkalla mig i nöden, så vill jag hjälpa dig, och du skall prisa mig.»

16 - Men till den ogudaktige säger Gud: »Huru kan du tala om mina stadgar och föra mitt förbund på tungan,

17 - du som hatar tuktan och kastar mina ord bakom dig?

18 - Om du ser en tjuv, så håller du med honom, och med äktenskapsbrytare giver du dig i lag.

19 - Din mun släpper du lös till vad ont är, och din tunga hopspinner svek.

20 - Du sitter där och förtalar din broder, din moders son lastar du!

21 - Så gör du, och jag tiger, och nu tror du att jag är såsom du. Nej, jag vill straffa dig och ställa dig det för ögonen.

22 - I som förgäten Gud, märken detta, för att jag icke må sönderriva eder utan räddning:

23 - den som offrar lovets offer, han ärar mig; och den som aktar på sin väg, honom skall jag låta se Guds frälsning.»