WeBible

1 - Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.

2 - Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.

3 - Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:

4 - Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.

5 - Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.

6 - Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.

7 - Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.

8 - Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.

9 - De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.

10 - Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.

11 - Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.

12 - Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.

13 - Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.

14 - Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.

15 - Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.

16 - Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.

17 - Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.

18 - Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.

19 - Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.

20 - På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,

21 - till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.

22 - HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.

23 - Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.

24 - Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten

25 - Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,

26 - när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.

27 - När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,

28 - när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,

29 - när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar --

30 - då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;

31 - jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.

32 - Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.

33 - Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.

34 - Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag och håller vakt vid dörrposterna i mina portar.

35 - Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.

36 - Men den som går miste om mig han skadar sig själv; alla de som hata mig, de älska döden.