WeBible

1 - Lova HERREN, min själ. HERRE, min Gud, du är hög och stor, i majestät och härlighet är du klädd.

2 - Du höljer dig i ljus såsom i en mantel, du spänner ut himmelen såsom ett tält;

3 - du timrar på vattnen dina salar, molnen gör du till din vagn, och du far fram på vindens vingar.

4 - Du gör vindar till dina sändebud, eldslågor till dina tjänare.

5 - Du grundade jorden på hennes fästen, så att hon icke vacklar till evig tid.

6 - Med djupet betäckte du henne såsom med en klädnad; uppöver bergen stodo vattnen.

7 - Men för din näpst flydde de; för ljudet av ditt dunder hastade de undan.

8 - Berg höjde sig, och dalar sänkte sig, på den plats som du hade bestämt för dem.

9 - En gräns satte du, som vattnen ej fingo överskrida, så att de icke åter skulle betäcka jorden.

10 - Du lät källor flyta fram i dalarna, mellan bergen togo de sin väg.

11 - De vattna alla markens djur, vildåsnorna släcka i dem sin törst.

12 - Vid dem bo himmelens fåglar, från trädens grenar höja de sin röst.

13 - Du vattnar bergen från dina salar, jorden mättas av den frukt du skapar.

14 - Du låter gräs skjuta upp för djuren och örter till människans tjänst. Så framalstrar du bröd ur jorden

15 - och vin, som gläder människans hjärta; så gör du hennes ansikte glänsande av olja, och brödet styrker människans hjärta.

16 - HERRENS träd varda ock mättade, Libanons cedrar, som han har planterat;

17 - fåglarna bygga där sina nästen, hägern gör sitt bo i cypresserna.

18 - Stenbockarna hava fått de höga bergen, klyftorna är klippdassarnas tillflykt.

19 - Du gjorde månen till att bestämma tiderna; solen vet stunden då den skall gå ned.

20 - Du sänder mörker, och det bliver natt; då komma alla skogens djur i rörelse,

21 - de unga lejonen ryta efter rov och begära sin föda av Gud.

22 - Solen går upp; då draga de sig tillbaka och lägga sig ned i sina kulor.

23 - Människan går då ut till sin gärning och till sitt arbete intill aftonen.

24 - Huru mångfaldiga äro icke dina verk, o HERRE! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden är full av vad du har skapat.

25 - Se ock havet, det stora ock vida: ett tallöst vimmel rör sig däri, djur både stora och små.

26 - Där gå skeppen sin väg fram, Leviatan, som du har skapat att leka däri.

27 - Alla vänta de efter dig, att du skall giva dem deras mat i rätt tid.

28 - Du giver dem, då samla de in; du upplåter din hand, då varda de mättade med goda håvor.

29 - Du fördöljer ditt ansikte, då förskräckas de; du tager bort deras ande, då förgås de och vända åter till sitt stoft igen.

30 - Du sänder ut din ande, då varda de skapade, och du förnyar jordens anlete.

31 - HERRENS ära förblive evinnerligen; må HERREN glädja sig över sina verk,

32 - han som skådar på jorden, och hon bävar, han som rör vid bergen, och de ryka.

33 - Jag vill sjunga till HERRENS ära, så länge jag lever; jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.

34 - Mitt tal behage honom väl; må jag själv få glädja mig i HERREN.

35 - Men må syndare försvinna ifrån jorden och inga ogudaktiga mer vara till. Lova HERREN, min själ Halleluja!