WeBible

1 - Då folket såg, att Mose fördröjde komma neder af bergena, församlade de sig emot Aaron, och sade till honom: Upp, och gör oß gudar, de som gå före oß; ty wi wete icke hwad deßom manne Mose wederfaret är, den oß fört hafwer utur Egypti land.

2 - Aaron sade till dem: Rifwer de gyldene örnaringar utur edra hustrurs öron, edra söners och edra döttrars, och bärer dem till mig.

3 - Då ref allt folket deras gyldene örnaringar utu deras öron, och båro dem till Aaron.

4 - Och han tog dem af deras händer, och utkastade det med en grafstickel, och gjorde en gjuten kalf. Och de sade: Deße äro dine gudar, Israel, som dig utur Egypti land fört hafwa.

5 - Då Aaron såg det, byggde han ett altare för honom, och lät utropa, och säga: I morgon är HERrans högtid.

6 - Och de stodo om morgonen bittida upp, och offrade bränneoffer, och båro fram tackoffer. Sedan satte sig folket till att äta och dricka, och stodo upp till att leka.

7 - Då sade HERren till Mose: Gack, stig ned; ty ditt folk, som du utur Egypti land fört hafwer, hafwer förderfwat det.

8 - De äro snarliga trädde ifrå de wägar, som jag dem budit hafwer. De hafwa gjort sig en gjuten kalf; och hafwa tillbedit honom, och offrat honom, och sagt: Deße äro dina gudar, Israel, som dig hafwa fört utur Egypti land.

9 - Och HERren sade till Mose: Jag ser, att det är ett hårdnackadt folk.

10 - Och nu låt mig, att min wrede förgrymmar sig öfwer dem, och uppfräter dem, så will jag göra dig till ett stort folk.

11 - Men Mose bad allwarliga inför HERran sin Gud, och sade: Ack! HERre, hwi will din wrede förgrymma sig öfwer ditt folk, det du med stora magt och wäldiga hand utur Egypti land fört hafwer?

12 - Hwi skulle de Egyptier tala, och säga: Han hafwer fört dem ut till deras ofärd, på det han skulle dräpa dem i bergomen, och utskrapa dem af jordene? Wänd dig ifrå dine wredes grymhet, och war nådelig öfwer dins folks ondsko.

13 - Tänk uppå dina tjenare Abraham, Isaac och Israel, hwilkom du wid dig sjelf sworit hafwer, och sagt dem: Jag skall föröka edra säd, såsom stjernorna i himlenom; och allt det landet, der jag om talat hafwer, will jag gifwa edro säd, och de skola besitta det ewinnerliga.

14 - Så ångrade då HERren det onda, som han hotade att göra sino folke.

15 - Mose wände sig och steg ned af bergena, och hade twå wittnesbördsens taflor i sine hand; de woro skrefne på båda sidor.

16 - Och Gud hade sjelf gjort dem, och sjelf skrifwit skriftena deruti.

17 - Då nu Josua hörde folksens skri, att de jubilerade, sade han till Mose: Ett krigskriande är i lägret.

18 - Swarade han: Det är icke ett skriande såsom af dem der winna eller tappa; utan jag hörer ett skriande af qwädedansar.

19 - Som han nu kom intill lägret, och fick se kalfwen, och dansen, förgrymmade han sig i wrede, och kastade taflorna utu sine hand, och slog dem sönder nedanför bergena.

20 - Och tog kalfwen, som de gjort hade, och brände honom upp i eld, och gjorde honom till pulver, och strödde det i wattnen, och gaf det Israels barnom till att dricka;

21 - Och sade till Aaron: Hwad hafwer folket gjort dig, att du hafwer kommit dem en så stor synd uppå?

22 - Aaron sade: Min herre låte sina wrede icke förgrymma sig; du wetst att detta folket är ondt.

23 - De sade till mig: Gör oß gudar, som oß föregå; ty wi wete icke huru denna mannenom Mose går, den oß fört hafwer utur Egypti land.

24 - Jag sade till dem: Den som guld hafwer, han rifwe det af, och få mig; och jag kastade det i eld, deraf är denne kalfwen worden.

25 - Då nu Mose såg, att folket war fritt (ty Aaron hade gjort dem fri, och dermed han dem förhöja wille, kom han dem på skam),

26 - Trädde han in i porten åt lägrena, och sade: Kommer hit till mig hwar och en, som HERranom tillhörer. Då församlade sig till honom alle Levi barn.

27 - Och han sade till dem: Detta säger HERren Israels Gud: Binde hwar och en sitt swärd på sina länder; och går igenom lägret fram och åter, ifrå den ena porten till den andra, och dräpe hwar och en sin broder, frända och nästa.

28 - Levi barn gjorde såsom Mose dem sade. och föll i den dagen af folkena wid tretusend män.

29 - Då sade Mose: Fyller i dag edra händer HERranom, hwar och en på sin son och broder, att i dag må öfwer eder wälsignelse gifwen warda.

30 - Om morgonen derefter sade Mose till folket: I hafwen gjort en stor synd. Nu, jag will uppstiga till HERran, om jag tilläfwentyrs kan försona edra synder.

31 - Som nu Mose åter kom till HERran, sade han: Ack! detta folket hafwer gjort en stor synd; och hafwa gjort sig gyldene gudar.

32 - Nu förlåt dem deras synd; hwar icke, så skrapa mig ock utu dine bok, som du skrifwit hafwer.

33 - HERren sade till Mose: Huru? Den will jag utskrapa utu mine bok, som syndar emot mig.

34 - Så gack nu, och för folket dit, som jag hafwer sagt dig; si, min Ängel skall gå före dig. Men på min sökningsdag skall jag söka deras synder öfwer dem.

35 - Alltså plågade HERren folket, derföre att de hade gjort kalfwen, hwilken Aaron gjorde.