WeBible

1 - Men Jacob bodde i de landena, der hans fader war en främling uti, nemliga i Canaans lande.

2 - Och detta är Jacobs slägt: Joseph war sjutton år gammal, då han wardt en herde öfwer hjorden med sina bröder; och pilten war när Bilhas och Silpas sins faders hustrurs barnom: Och han sade för deras fader, hwilket ondt rykte öfwer dem war.

3 - Men Israel hade Joseph kärare än alla de andra sin barn, efter han hade födt honom i ålderdomen: Och gjorde honom en brokot kjortel.

4 - Då nu hans bröder sågo, at deras fader hade honom kärare än alla hans bröder, wordo de honom hätske, och kunde icke tala honom et wänligit ord til.

5 - Derutöfwer hade Joseph ena reso en dröm, och sade sina bröder deraf. Då blefwo de honom ännu hätskare.

6 - Ty han sade til dem: Käre, hörer hwad mig hafwer drömt.

7 - Mig tyckte wi bundom kärfwar på markene, och min kärfwe reste sig up och stod; och edre kärfwar der omkring bugade sig för min kärfwa.

8 - Då sade hans bröder til honom: Skulle du warda wår Konung, och råda öfwer oss? Och wordo honom ändå hätskare för hans dröm och hans tals skull.

9 - Och han hade ännu en annan dröm, den förtälde han sina bröder, och sade: Si, jag hafwer ännu haft en dröm: Mig tyckte, at solen och månen och ellofwa stjernor bugade sig för mig.

10 - Och då det hans fader och hans bröder sagdt wardt, straffade honom hans fader, och sade til honom: Hwad är det för en dröm, som dig hafwer drömt? Skall jag och din moder och dine bröder komma, och falla ned på jordena för dig?

11 - Och hans bröder afundades wid honom. Men hans fader behölt dessa ord.

12 - Då nu hans bröder gingo bort til at beta deras faders boskap i Sichem;

13 - Sade Israel til Joseph: Wakta icke dine bröder boskapen i Sichem? Kom, jag will sända dig til dem. Han sade: Här är jag.

14 - Och han sade: Gack bort och se til, om det står wäl til med dina bröder och boskapenom; och säg mig igen, huru det hafwer sig. Och han sände honom utaf den dalenom Hebron, at han skulle gå til Sichem.

15 - Då fann honom en man, der han for will på markene. Han frågade honom, och sade: Hwem söker du?

16 - Han swarade: Jag söker mina bröder: Käre, säg mig, hwarest de wakta hjorden.

17 - Mannen sade: De äro hädan farne; ty jag hörde, at de sade: Låt oss gå til Dothan. Då drog Joseph efter sina bröder, och fann dem i Dothan.

18 - Som de nu långt ifrå fingo se honom, förra än han kom när intil dem, rådslogo de til at döda honom;

19 - Och sade inbördes: Si, drömaren kommer här.

20 - Så kommer nu, och låter oss slå honom ihjäl och kasta honom i ena grop; och säga, at et ondt djur hafwer ätit up honom: Så får man se, hwad hans drömar äro.

21 - När Ruben hörde det, wille han frälsa honom af deras händer, och sade: Låter oss icke slå ena själ.

22 - Och ytterligare sade Ruben til dem: Låter oss icke utgjuta blod: Utan låt oss kasta honom i den gropena, som är i öknene, och icke komma händer wid honom. Men han wille hafwa frälst honom utu deras hand, at han måtte hafwa haft honom til sin fader igen.

23 - Då nu Joseph kom til sina bröder, afklädde de honom hans kjortel, med den brokota kjortelen, som han hade uppå sig.

24 - Och togo honom, och kastaden i ena grop; men gropen war tom, och intet watn deruti.

25 - Och de satte sig ned til at äta. I det hofwo de sin ögon up, och sågo en hop Ismaeliter komma ifrå Gilead med deras camelar; de förde kryddor, balsam och mirrham, och foro ned uti Egypten.

26 - Då sade Juda til sina bröder: Hwad hjelper det oss, at wi dräpe wår broder, och fördölje hans blod?

27 - Kommer, och låter oss sälja honom de Ismaeliter, at wåra händer icke förtaga sig på honom; ty han är wår broder, wårt kött och blod. Och de lydde honom.

28 - Och då de Midianitiske köpmännerne foro der fram, drogo de honom up af gropene, och sålde honom de Ismaeliter för tjugu silfwerpenningar: De förde honom in i Egypten.

29 - Då nu Ruben kom åter til gropena, och fann icke Joseph derinne, ref han sin kläder;

30 - Och kom åter til sina bröder, och sade: Pilten är icke der; hwart skall jag?

31 - Då togo de Josephs kjortel, och slagtade en bock, och indoppade kjortelen i blodet;

32 - Och sände den brokota kjortelen bort, och läto bära honom til deras fader, och sade: Denna hafwom wi funnit: Se, om det är dins sons kjortel eller ej.

33 - Men han kände honom, och sade: Det är mins sons kjortel. Et ondt djur hafwer ätit up honom; et wilddjur hafwer rifwit Joseph.

34 - Och Jacob ref sin kläder, och swepte en säck om sina länder, och sörjde sin son långan tid.

35 - Och alle hans söner och döttrar gingo til, at de skulle hugswala honom; men han wille icke låta hugswala sig, och sade: Jag warder med sorg wederfarande i grafwena til min son. Och hans fader gret honom.

36 - Men de Midianiter sålde honom in i Egypten Potiphar, Pharaos hofmästare.