WeBible

1 - Då svarade Eliphas af Thema, och sade:

2 - Skall en vis man tala så i vädret, och uppfylla sin buk med väder?

3 - Du straffar med onyttigom ordom, och ditt tal kommer intet till gagns.

4 - Du hafver bortkastat räddhågan, och talar förakteliga för Gudi;

5 - Ty så lärer din ondska din mun, och du hafver utvalt ena skalkatungo.

6 - Din mun skall fördöma dig, och icke jag; dina läppar skola svara dig.

7 - Äst du den första menniska, som född är? Äst du för all berg aflader?

8 - Hafver du hört Guds hemliga råd? Och är sjelfva visdomen ringare än du?

9 - Hvad vetst du, det vi icke vete? Hvad förstår du, det som icke är när oss?

10 - Gråhårote och gamle äro när oss, som länger hafva lefvat än dine fäder.

11 - Skulle Guds hugsvalelse så ringa aktas för dig? Men du hafver något hemligit stycke när dig.

12 - Hvad tager ditt hjerta före? Hvi ser du så stolt ut?

13 - Hvi sätter ditt sinne sig emot Gud, att du låter sådana ord gå af dinom mun?

14 - Hvad är en menniska, att hon skulle vara ren; och att han skulle vara rättfärdig, som af qvinno född är?

15 - Si, ibland hans helga är ingen ostraffelig, och himlarna äro icke rene för honom.

16 - Huru mycket mer menniskan, som är stygg och ond; den der orättfärdighetena dricker såsom vatten?

17 - Jag vill visa dig det, hör mig; jag vill förtälja dig, hvad jag sett hafver;

18 - Hvad de vise sagt hafva, och för deras fader icke hafver fördoldt varit;

19 - Hvilkom allena landet gifvet är, så att ingen främmande må gå ibland dem.

20 - En ogudaktig bäfvar i alla sina lifsdagar, och enom tyrann är hans åratal fördoldt.

21 - Hvad han hörer, det förskräcker honom; och ändå att frid är, så hafver han dock den sorg, att han skall förderfvas.

22 - Han tror icke, att han skall kunna undfly olyckona, och förmodar sig alltid svärdet.

23 - När han far ut hit och dit efter sin näring, så tycker honom att hans olyckos tid är för handene.

24 - Ångest och nöd förskräcka honom, och slå honom ned, såsom en Konung med enom här;

25 - Ty han hafver utsträckt sina hand emot Gud, och emot den Allsmägtiga förstärkt sig.

26 - Han löper med hufvudet emot honom, och står halsstyf emot honom.

27 - Han hafver upphäfvit sig emot honom, och satt sig hårdt emot honom.

28 - Men han skall bo i nederslagna städer, der inga hus äro; utan ligga i enom hop.

29 - Han skall icke varda rik, och hans gods skall icke förökas; och skall icke utspridas i landena.

30 - Han skall icke undfly olycko; eldslågen skall förtorka hans grenar; och skall varda borttagen af hans muns anda.

31 - Han är så bedragen, att han icke tror att det skall varda värre med honom.

32 - Han får en ända, när honom obeqvämt är; och hans gren skall icke grönskas.

33 - Han varder afhemtad såsom en omogen drufva af vinträt, och såsom ett oljoträ bortfaller sitt blomster.

34 - Ty de skrymtares församling skall blifva ensam, och elden skall förtära hans hus, som gåfvor tager.

35 - Han anar olycko, och föder vedermödo; och deras buk bär list fram.