WeBible

1 - Min ande är svag, och mine dagar äro afkortade, och grafven är för handene.

2 - Ingen är bedragen af mig; likväl måste mitt öga derföre blifva i bedröfvelse.

3 - Om du än ville hafva borgen af mig; ho ville lofva för mig?

4 - Förstånd hafver du för deras hjerta fördolt; derföre skall du icke upphöja dem.

5 - Han rosar fast bytet för sinom vännom; men hans barnas ögon skola försmäkta.

6 - Han hafver satt mig till ett ordspråk ibland folk, och jag måste vara ett under ibland dem.

7 - Mitt ansigte är mörkt vordet för sorgs skull, och all min ledamot äro såsom en skugge.

8 - Öfver detta varda de rättfärdige häpne, och de oskyldige varda sättande sig emot skrymtarena.

9 - Den rättfärdige varder behållandes sin väg, och den som rena händer hafver, varder stark blifvandes.

10 - Nu väl, vänder eder alle hit, och kommer; jag varder dock icke finnandes någon visan ibland eder.

11 - Mine dagar äro förgångne; min anslag äro förskingrade, som mitt hjerta besatt hafva;

12 - Och hafva gjort dag af nattene, och af dagenom natt.

13 - Om än jag fast länge bidde, så är dock helvetet mitt hus, och min säng är i mörkrena uppgjord.

14 - Förgängelsen kallade jag min fader, och matkarna mina moder, och mina syster.

15 - Efter hvad skall jag bida? Och ho aktar mitt hopp?

16 - Neder i helvetet varder det farandes, och varder med mig liggandes i mullene.