WeBible

1 - Deraf förskräcker sig mitt hjerta, och bäfvar.

2 - Hörer hans rösts skall, och det ljud som utaf hans mun går.

3 - Han ser under alla himlar, och hans ljus skin uppå jordenes ändar.

4 - Efter honom bullrar dundret, han dundrar med ett stort skall; och när hans dundrande hördt varder, kan man intet förhålla det.

5 - Gud dundrar med sitt dunder grufveliga, och gör stor ting, och varder dock intet känd.

6 - Han talar till snön, så är han straxt här på jordene, och till regnskuren, så är regnskuren der med magt.

7 - Man förgömmer sig ibland alla menniskor, att folket skall känna hans verk.

8 - Vilddjuret kryper uti skjul, och blifver i sitt rum.

9 - Sunnanefter kommer väder, och nordanefter köld.

10 - Af Guds anda kommer frost, och stort vatten, då han utgjuter.

11 - De tjocke skyar skilja sig, att klart skall varda, och igenom molnet utbrister hans ljus.

12 - Han vänder skyarna hvart han vill, att de skola göra allt det han bjuder dem på jordenes krets;

13 - Ehvad det är öfver en slägt, eller öfver ett land, då man finner honom barmhertigan.

14 - Akta deruppå, Job; statt och förnim Guds under.

15 - Vetst du, när Gud låter detta komma öfver dem; och när han låter sina skyars ljus utgå?

16 - Vetst du, huru skyarna utsprida sig; hvilka under de fullkomlige veta;

17 - Att din kläder varm äro, då landet är stilla af sunnanväder?

18 - Ja, du utbreder icke skyarna med honom, hvilke starke äro, och anseende såsom en grund.

19 - Låt oss höra hvad vi skole säga honom; förty vi räcke icke intill honom för mörker.

20 - Ho skall förtälja honom hvad jag talar? Om någor talar, han varder uppsluken.

21 - Nu ser man icke ljuset, som inom skyn lyser; men när vädret blås, göres det klart.

22 - Ifrå nordan kommer guld, den förskräckelige Gudi till lof;

23 - Men den Allsmägtiga kunna de intet finna, den så stor är i magtene; ty han måste ingen räkenskap göra af sinom rätt och rättfärdigom sakom.

24 - Derföre måste menniskorna frukta honom, och han fruktar inga visa.