WeBible

1 - Efter månge hafwa tagit sig före at beskrifwa de ting, som i bland oss aldrawissast äro;

2 - Såsom de oss sagt hafwa, som af begynnelsen det med sin ögon sågo, och sjelfwe en del woro af det de sade;

3 - Syntes ock mig, sedan jag af begynnelsen all ting granneliga utfrågat hafwer, ordenteligen skrifwa dig til, min gode Theophile;

4 - At du må förfara wissa sanningen om de stycken, der du om underwist äst.

5 - Uti Herodis, Judee konungs, tid, war en Prest, utaf Abie skifte, benämnd Zacharias; och hans hustru, af Arons döttrar, benämnd Elisabet.

6 - De woro båda rättfärdige för Gud, wandrande i all HErrans bud och stadgar ostraffeliga.

7 - Och de hade inga barn; ty Elisabet war ofruktsam, och både woro de framlidne i sin ålder.

8 - Så begaf det sig, då han i sitt skifte skulle hålla sitt Prestaämbete för Gudi;

9 - Efter Presterskapets sed, och det föll på honom, at han skulle uptända rökelse, gick han in i HERrans tempel;

10 - Och allt folket war utantil, och bad så länge rökelsen skedde.

11 - Så syntes honom HERrans Ängel, ståndandes på högra sidon wid rökaltaret.

12 - Och Zacharias wardt förskräckt, då han såg honom, och en räddhoge föll öfwer honom.

13 - Då sade Ängeln til honom: War icke förfärad, Zacharia; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, hwilkens namn du skalt kalla Johannes.

14 - Och dig skall warda glädje och fröjd, och månge skola fröjdas af hans födelse;

15 - Ty han skall warda stor för HERranom; win och starka drycker skall han icke dricka; och skall strax i moderlifwet upfyld warda med den Heliga Anda.

16 - Och han skall omwända många af Israels barn til HERran, deras Gud.

17 - Och han skall gå för honom, med Elie anda och kraft, til at omwända fädernas hjerta til barnen, och de ohöriga til de rättfärdigas snällhet; och göra HERranom et beredt folk.

18 - Då sade Zacharias til Ängelen: Hwaraf skall jag detta weta? Ty jag är gammal, och min hustru är framliden i åldren.

19 - Ängelen swarade, och sade til honom: Jag är Gabriel, som står i Guds åsyn, och är utsänd til at tala dig til, och boda dig denna goda tidenden:

20 - Och si, du skalt warda mållös, och skalt intet kunna tala, intil den dagen, då detta sker, derföre, at du icke trodde minom ordom, hwilka skola fullkomnad warda i sin tid.

21 - Och folket förbidde Zachariam, och förundrade sig, at han så länge dwaldes i templet;

22 - Men då han utgick, kunde han intet tala med dem; och så förmärkte de, at han hade sett någon syn i templet; och han teknade dem, och blef mållös.

23 - Och de begaf sig, då hans ämbetes dagar ute woro, gick han hem i sitt hus.

24 - Och efter de dagar wardt hans hustru Elisabet hafwandes, och fördolde sig i fem månader, och sade:

25 - Så hafer nu HERren gjort med mig, i de dagar, då han såg til mig, på det han skulle borttaga min försmädelse ibland menniskorna.

26 - Uti sjette månaden wardt Gabriel Ängel utsänd af Gudi, uti en stad i Galileen, benämnd Nasareth;

27 - Til en jungfru, som förlofwad war enom man, hwilkens namn war Joseph, af Davids hus, och jungfrunes namn Maria.

28 - Och Ängelen kom in til henne, och sade: Hel, full med nåd; HERren är med dig; wälsignad du ibland qwinnor.

29 - Då hon såg honom, wardt hon förfärad af hans tal, och tänkte uppå, hurudana hälsning detta war.

30 - Då sade Ängelen til henne: Frukta dig icke, Maria; ty du hafwer funnit nåd för Gudi.

31 - Si, du skalt afla i ditt lif, och föda en Son, hwilkens Namn du skalt kalla JESUS;

32 - Han skall warda stor, och kallas den Högstas Son; och HERren Gud skall gifwa honom hans faders Davids säte:

33 - Och Han skall wara en Konung öfwer Jacobs hus i ewig tid, och på hans rike skall ingen ände wara.

34 - Då sade Maria til Ängelen: Huru skall detta tilgå? Ty jag wet af ingen man.

35 - Ängelen swarade, och sade til henne: Den Helige Ande skall komma öfwer dig, och dens Högstas kraft skall öfwerskygga dig; derföre ock det Heliga, som af dig födt warder, skall kallas Guds Son.

36 - Och si, Elisabet, din fränka, hafwer ock aflat en son i sin ålderdom, och detta är sjette månaden åt henne, som hetes wara ofruktsam;

37 - Ty för Gud är ingen ting omöjelig.

38 - Då sade Maria: Si, HERrans tjenarinna; warde mig efter ditt tal. Och Ängelen skildes ifrå henne.

39 - Uti de dagar stod Maria up, och gick i bergsbygdena med hast, uti Jude stad;

40 - Och kom uti Zacharie hus, och hälsade Elisabet.

41 - Och det begaf sig, då Elisabet hörde Marie hälsing, språng barnet uti hennes lif: Och Elisabet wardt upfyld med den Helige Anda;

42 - Och hon ropade med höga röst, och sade: Wälsignad du ibland qwinnor, och wälsignad dins lifs frukt.

43 - Och hwadan kommer mig detta, at mins HERras moder kommer til mig?

44 - Si, då rösten af dine hälsning kom i min öron, språng barnet af glädje i mitt lif.

45 - Och salig äst du, som trodde; ty all ting warda fullbordad, som dig sagd äro af HERranom.

46 - Och Maria sade: Min själ prisar storliga HERran:

47 - Och min ande fröjdar sig i Gudi, minom Frälsare;

48 - Ty han hafwer sett til sine tjenarinnos ringhet: Si, härefter warda all slägte mig saliga kallande.

49 - Ty den Mägtige hafwer gjort mägtig ting med mig, och Hans namn är heligt:

50 - Och hans barmhertighet warar ifrå slägte til slägte, öfwer dem, som frukta honom.

51 - Han hafwer bedrifwit magt med sinom arm, och förskingrat dem, som högfärdige äro uti deras hjertas sinne.

52 - De mägtiga hafwer han satt af sätet, och upsatt de ringa.

53 - De hungriga hafwer han med god ting upfylt, och de rika hafwer han låtit toma blifwa:

54 - Han hafwer uptagit sin tjenare Israel, tänkandes på sina barmhertighet;

55 - Såsom han sagt hafwer til wåra fäder, Abraham och hans säd, til ewig tid.

56 - Och Maria blef när henne wid tre månader; och gick så hem i sitt hus igen.

57 - Så wardt då Elisabet tiden fullbordad, at hon skulle föda, och hon födde en son.

58 - Och hennes grannar och fränder fingo höra, at HERren hade gjort stor barmhertighet med henne, och fröjdade sig med henne.

59 - Och det begaf sig, på åttonde dagen kommo de til at omskära barnet, och kallade honom, efter hans fader, Zacharias.

60 - Då swarade hans moder, och sade: Ingalunda; men han skall heta Johannes.

61 - Då sade de til henne: Uti dine slägt är ingen, som hafwer det namnet.

62 - Så teknade de hans fader, hwad han wille kalla honom.

63 - Och han eskade ena taflo, der han uti skref, sägandes: Johannes är hans namn; och alle förundrade sig derpå.

64 - Och strax öpnades hans mun, och hans tunga, och han talade, lofwandes Gud.

65 - Och stor fruktan kom öfwer alla deras grannar; och ryktet om allt detta gick ut öfwer alla Judeska bergsbygdena.

66 - Och alle de, som det hörde, sattet i sitt hjerta, sägande: Hwad mån warda utaf detta barnet? Ty HERrans hand war med honom.

67 - Och hans fader Zacharias wardt upfyld med den Heliga Anda, propheterade, och sade:

68 - Lofwad ware HERren, Israels Gud; ty han hafwer besökt och förlossat sitt folk;

69 - Och hafwer uprättat oss salighetenes horn, uti sins tjenares Davids hus.

70 - Såsom han i förtiden talat hafwer genom sina helga Propheters mun:

71 - At han skulle frälsa oss ifrå wåra owänner, och utur allas deras hand, som hata oss:

72 - Och bewisa barmhertighet med wåra fäder, och minnas på sitt heliga Testamente;

73 - Och på den ed, som han sworit hafwer wårom fader Abraham, at gifwa oss;

74 - At wi, frälste utu wåra owänners hand, måtte honom tjena utan fruktan;

75 - I helighet och rättfärdighet, för honom, i alla wåra lifsdagar.

76 - Och du barn skalt kallas dens Högstas Prophet; du skalt gå för HERranom, til at bereda hans wägar:

77 - Och gifwa hans folke salighetenes kunskap, til deras synders förlåtelse;

78 - Genom wår Guds innerliga barmhertighet, genom hwilken upgången af högdene hafwer oss besökt;

79 - Til at uppenbaras dem, som sitta i mörkret och dödens skugga, och styra wåra fötter på fridens wäg.

80 - Och barnet wäxte up, och stärktes i Andanom; och wistades i öknene, til den dagen han skulle framkomma för Israels folk.