WeBible

1 - Då han all sin ord uttalat hade för folket, gick han till Capernaum.

2 - Och en höfwitsmans tjenare låg dödssjuk, och han war honom kär.

3 - Då han hörde af JEsu, sände han de äldsta af Judarna til honom, och bad honom, at han wille komma, och göra hans tjenare helbregda.

4 - Då de kommo till JEsum, bådo de honom fliteliga, sägande: Han är wärd, at du gör honom det;

5 - Ty han hafwer wårt folk kärt; och hafwer byggt oss Synagogon.

6 - Då gick JEsus med dem. Och då han icke långt war ifrå huset, sände höfwitsmannen sina wänner til honom, och sade: HERre, gör dig icke omak; ty jag är icke wärdig, att du går under mitt tak;

7 - Hwarföre jag ock icke räknade mig sjelfwan wärdigan til at komma till dig; utan säg med ett ord, så warder min tjenare helbregda.

8 - Ty jag är ock en man, stadder under härskap, och hafwer krigsknektar under mig, och jag säger til den ena: Gack, och han går, och til den andra: Kom, och han kommer; och til min tjenare: Gör det, och han gör så.

9 - Då JEsus detta hörde, förundrade han sig på honom, och wände sig om, och sade til folket som följde honom: Det säger jag eder, så stora tro hafwer jag icke funnit i Israel.

10 - Och de som utsände woro, gingo hem igen, och funno tjenaren helbregda, som sjuk war.

11 - Så begaf det sig sedan, att han gick uti den staden, som kallas Nain, och med honom gingo månge hans Lärjungar, och mycket folk.

12 - Då han nu kom in til stadsporten, si, då bars der ut en döder, sine moders ende son, och hon war enka; och en stor hop folk af staden gick med henne.

13 - Då HERren såg henne, warkunnade han sig öfwer henne, och sade til henne: Gråt icke.

14 - Och han gick til, och tog på bårena, och de som båro, stadnade. Då sade han: Jag säger dig, unger man, statt up.

15 - Och den döde satte sig up, och begynte tala, och han fick honom åt hans moder.

16 - Och en räddhoge kom öfwer alla, och de prisade Gud, sägande: En stor Prophet är upkommen ibland oss, och Gud hafwer sökt sitt folk.

17 - Och detta ryktet om honom gick ut öfwer allt Judeska landet, och all de land deromkring.

18 - Och Johannis lärjungar underwiste honom om allt detta.

19 - Och han kallade til sig twå af sina lärjungar, och sände dem til JEsum, sägandes: Äst du den som komma skall, eller skole wi wänta någon annan?

20 - Då männerne kommo til honom, sade de: Johannes Döparen sände oss til dig, sägandes: Äst du den som komma skall, eller skola wi wänta en annan?

21 - På samma tiden gjorde han många helbregda af sjukdomar och plågor, och onda andar; och gaf mångom blindom syn.

22 - Då swarade JEsus, och sade til dem: Går, och säger Johanni igen, hwad I sett och hört hafwen: De blinde se, de halte gå, de spitelske warda rene, de döfwe höra, de döde stå up igen, dem fattigom warder Evangelium predikadt;

23 - Och salig är den, som icke förargas på mig.

24 - Och då Johannis sändebod woro sin wäg gångne, begynte JEsus tala til folket om Johanne: Hwad gingen I ut i öknen til at se? Willen I se en rö, som drifs af wädret?

25 - Eller hwad gingen I ut til att se? Willen I se en mennisko klädd i len kläder? Si, de som hafwa herlig kläder uppå, och lefwa i kräslighet, äro i Konungsgårdarna.

26 - Eller hwad gingen I ut til att se? Willen I se en Prophet? Ja, säger jag eder, ock mer än en Prophet.

27 - Han är den, derom skrifwit är: Si, jag sänder min Ängel för ditt ansikte, hwilken din wäg bereda skall för dig.

28 - Ty jag säger eder, at ibland dem, som af qwinnor födde äro, är ingen större Prophet uppkommen än Johannes Döparen; dock likwäl, den der minst är i Guds rike, han är större än han.

29 - Och allt folket som honom hörde, och de Publicaner, gåfwo Gudi rätt, och läto sig döpa med Johannis döpelse.

30 - Men de Phariseer och de lagkloke föraktade Guds råd emot sig sjelfwa, och läto sig intet döpa af honom.

31 - Sedan sade HERren: Wid hwem skall jag dock likna menniskorna af detta slägtet? Och hwem äro de like?

32 - De äro like wid barn, som sitta på torget, och ropa emot hwaranan och säga: Wi hafwe pipat för eder, och I hafwen intet dansat; wi hafwe sungit sorgasång för eder, och I greten intet.

33 - Ty Johannes Döparen kom, och hwarken åt bröd, eller drack win; och I sägen: Han hafwer djefwulen.

34 - Menniskones Son är kommen, äter och dricker; och I sägen: Si, den mannen är en fråssare och windrinkare, de Publicaners och syndares wän.

35 - Och wisdomen warder rätt gifwit af all sin barn.

36 - Så bad Honom en af de Phariseer, at han skulle få sig mat med honom; och han gick uti Phariseens hus, och satt der til bords.

37 - Och si, en qwinna i staden, som hade warit en synderska, då hon förnamn, at han til bords satt i Phariseens hus, bar hon dit et glas med smörjelse:

38 - Och stod bakför honom wid hans fötter, gråtandes, och begynte wäta hans fötter med tårar, och torkade med sitt hufwudhår; och kysste hans fötter, och smorde dem med smörjelse.

39 - Då den Phariseen, som honom bjudit hade, såg detta, sade han wid sig sjelf: Wore denne en Prophet, wisserliga wisste han, ho och hurudana denna qwinna är, som handterar honom; ty hon är en synderska.

40 - Så swarade JEsus, och sade til honom: Simon, jag hafwer något säga dig. Han sade: Mästar, säg.

41 - En man hade twå gäldenärer; en war honom skyldig femhundrade penningar, och den andre femtio:

42 - När de icke makt hade at betala, gaf han dem bådom til. Säg nu, hwilken af dem warder honom mera älskandes?

43 - Swarade Simon, och sade: Jag menar, att den som han gaf mera til. Då sade han till honom: Rätt dömde du.

44 - Och så wände Han sig till qwinnona, och sade til Simon: Ser du denna qwinnona? Jag gick in i ditt hus; du hafwer intet watn gifwit mig til mina fötter; men hon hafwer wätt mina fötter med tårar, och torkat med sitt hufwudhår.

45 - Du hafwer icke kyst mig; men hon, sedan jag här ingick, hafwer icke låtit af kyssa mina fötter.

46 - Mitt hufwud hafwer du icke smort med oljo, men hon hafwer smort mina fötter med smörjelse.

47 - Hwarföre säger jag dig; henne warda många synder förlåtna; ty hon älskade mycket; men den som mindre förlåtes, han älskar mindre.

48 - Sedan sade han til henne: Synderna förlåtas dig.

49 - Då begynte de, som med honom til bords såto, säga wid sig: Ho är denne, som ock synder förlåter?

50 - Då sade han till qwinnona: Din tro hafwer frälst dig; gå med frid.