WeBible

1 - Detta är HERrans ord, som skedde til Joel, Pethuels son.

2 - Hörer detta, I äldste, och akter häruppå, alle inbyggare i landena; om något sådant skedt är i edar tid, eller i edra fäders tid?

3 - Säger edrom barnom deraf, och låter edor barn säga det för sin barn; och de samma barnen för sina efterkommande;

4 - Nämliga: Hwad efter gräsmatken blifwer qwart, det upäter gräshoppan; och hwad gräshoppan igen blifwa låter, det äter flogmatken; och hwad flogmatken blifwa låter, det fräter lusen.

5 - Waker up, I druckne, och gråter, och jämrer eder, alle windrinkare, efter must; ty han är eder ifrån edar mun borttagen.

6 - Ty ett mägtigt folk och otaligt drager hit up uti mitt land; det hafwer tänder lika som ett lejon, och oxlatänder lika som en lejinna.

7 - Det samma föröder min wingård, afbryter min fikonaträ, barkar dem, och förkastar dem, så at deras qwistar äro hwite wordne.

8 - Jämra dig, lika som en jungfru, den en säck uppå drager för sin brudgummas skull;

9 - Ty spisoffer och drickoffer är borto ifrå HERrans hus; Presterne, HERrans tjenare, sörja.

10 - Marken är förödd, och åkren står ömkeliga; kornet är förderfwadt, winet står jämmerliga, och oljan klageliga.

11 - Åkermännerne se skröpliga ut, och wingårdsmännerne gråta, för hwetes och korns skull, at utaf markene intet inbergas kan.

12 - Så stå ock winträn jämmerliga, och fikonaträn klageliga; dertil granatträ, palmträ, äpleträ, och all trä på markene äro förtorkad; ty menniskornas fröjd är til sorg worden.

13 - Omgjorder eder, och gråter, I Prester; jämrer eder, I altarens tjenare; går in, och ligger i säcker, I mins Guds tjenare; ty både spisoffer och drickoffer är borto af edars Guds hus.

14 - Helger ena fasto, kaller tilhopa menigheten; församler de äldsta, och alla landsens inbyggare, til HERrans edars Guds hus, och roper til HERran:

15 - Ack, we den dagen! ty HERrans dag är hardt när, och kommer såsom ett förderf ifrå dem Allsmägtiga.

16 - Så skall maten för wår ögon borttagen warda, och ifrå wår Guds hus fröjd och glädje.

17 - Säden är bortrottnad i jordene, kornhusen stå öde, ladorna förfalla; ty kornet är förderfwadt.

18 - O! huru suckar boskapen? Fät råmar, ty de hafwa ingen bet, och fåren försmäkta.

19 - HERre, dig åkallar jag; ty elden hafwer afbränt de lustiga planar i öknene, och lågen hafwer uptändt all trä på markene.

20 - Ja, wilddjuren ropa också til dig; ty wattubäckerna äro uttorkade, och elden hafwer förbränt de lustiga planar i öknene.