WeBible

1 - En fattig man, den i sine fromhet vandrar, är bättre än en vrång man med sina läppar, den dock en dåre är.

2 - Der man icke med förnuft handlar, der går det intet väl till; och den som snar är på fötterna, han stöter sig.

3 - Ens menniskos galenskap förförer hans väg, att hans hjerta emot Herran vredgas.

4 - Gods gör många vänner; men den fattige varder af sinom vännom förlåten.

5 - Ett falskt vittne blifver icke ostraffadt; och den der lögn dristeliga talar, han skall icke undslippa.

6 - Månge vakta uppå Förstans person; och alle äro dens vänner, som skänker gifver.

7 - Den fattiga hata alle hans bröder, ja, ock hans vänner draga sig långt ifrå honom; och den som sig uppå ord förlåter, han får intet.

8 - Den der klok är, han älskar sitt lif; och den förståndige finner godt.

9 - Ett falskt vittne blifver icke ostraffadt; och den der lögn dristeliga talar, han skall förgås.

10 - Dem galna höfves icke väl goda dagar, mycket mindre enom tjenare att råda öfver Förstar.

11 - Den der tålig är, han är en klok menniska; och det är honom ärligit, att han odygd öfverse kan.

12 - Konungens ogunst är såsom ens ungs lejons rytande; men hans gunst är såsom dagg på gräs.

13 - En galen son är sins faders sorg, och en trätosam qvinna ett stadigt drypande.

14 - Hus och ägodelar ärfvas af föräldrom; men en förnuftig hustru kommer af Herranom.

15 - Lathet hafver sömn med sig, och en fåfäng själ skall hunger lida.

16 - Den som budet bevarar, han bevarar sitt lif; men den sin väg föraktar, han skall dö.

17 - Den som förbarmar sig öfver den fattiga, han lånar Herranom; han skall vedergälla honom godt igen.

18 - Tukta din son, medan något hopp är; men låt icke dina själ dragas till att döda honom;

19 - Ty stor harm kommer skada åstad; derföre låt honom lös, så kan du mer tukta honom.

20 - Hör råd, och tag vid tuktan, att du sedan må vis varda.

21 - Mång anslag äro uti ens mans hjerta; men Herrans råd blifver beståndandes.

22 - Menniskona pryder hennes välgerning; och en fattig man är bättre än en ljugare.

23 - Herrans fruktan fordrar till lifs; och skall mätt varda, att intet ondt skall hemsöka henne.

24 - Den late gömmer sina hand i barmen, och förer henne icke till munnen igen.

25 - Slår man bespottaren, så blifver den fåkunnige vis; straffar man en förståndigan, så varder han förnuftig.

26 - Den som fadren förlägger, och modrena fördrifver, han är ett skamligit och förbannadt barn.

27 - Låt af, min son, att höra den tuktan, som förer ifrå förnuftig Iäro.

28 - Ett vrångt vittne bespottar domen; och de ogudaktigas mun uppslukar orätthetena.

29 - Bespottarom är straff beredt, och slag på de dårars rygg.