WeBible

1 - Min son, förgät icke min lag, och ditt hjerta behålle min bud;

2 - Ty de skola skaffa dig långt lif, och god år, och frid.

3 - Nåd och trohet skola icke förlåta dig. Häng dem på din hals, och skrif dem uti dins hjertas taflo;

4 - Så skall du finna ynnest och klokhet, den Gudi och menniskom täck är.

5 - Förlåt dig på Herran af allt hjerta, och förlåt dig icke uppå ditt förstånd;

6 - Utan tänk uppå honom i allom dinom vägom, så skall han föra dig rätt.

7 - Låt dig icke tycka att du äst vis, utan frukta Herran, och vik ifrå det ondt är.

8 - Det skall vara dinom nafla helsosamt, och vederqvicka din ben.

9 - Hedra Herran af dina ägodelar, och af all dins årsväxts förstling;

10 - Så skola dina lador fulla varda, och dine presser med must öfverflyta.

11 - Min son, förkasta icke Herrans tuktan, och var icke otålig, då han straffar;

12 - Ty hvilken Herren älskar, honom straffar han, och hafver ett behag till honom, såsom en fader till sonen.

13 - Säll är den menniska, som vishet finner, och den menniska, hvilko förstånd tillflyter.

14 - Ty det är bättre hafva henne än silfver, och hennes frukt bättre än guld.

15 - Hon är ädlare än perlor, och allt det du önska må, är henne icke likt.

16 - Långt lif är på hennes högra hand, på hennes venstra är rikedom och ära.

17 - Hennes vägar äro lustige vägar, och alle hennes stigar äro frid.

18 - Hon är lifsens trä allom dem som fatta henne; och salige äro de som hålla henne;

19 - Ty Herren hafver grundat jordena genom vishet, och genom sitt råd tillredt himmelen.

20 - Genom hans ord äro djupen åtskild, och skyarna med dagg drypande vordne.

21 - Min son, låt henne icke ifrå din ögon vika, så skall du lyckosam och klok varda.

22 - Det skall vara dine själs lif, och din mun skall täck vara.

23 - Då skall du på dinom väg säker vandra, att din fot icke stöter sig.

24 - Lägger du dig, så skall du intet frukta dig, utan sofva sötliga;

25 - Att du icke betorf frukta dig för hastig förskräckelse, eller för de ogudaktigas storm, då han kommer.

26 - Ty Herren är din tröst; han bevarar din fot, att han icke fången varder.

27 - Neka dig icke att göra dem torftiga godt, om din hand af Gudi hafver magt sådant göra.

28 - Säg icke till din vän: Gack bort, och kom igen, i morgon vill jag gifva dig; der du dock det nu hafver.

29 - Far icke efter att göra dinom vän ondt, den uppå god tro när dig bor.

30 - Kifva med ingom utan sak, om han dig intet ondt gjort hafver.

31 - Följ icke en vrång man efter, och utvälj ingen af hans vägar;

32 - Ty Herren stygges vid den affälliga, och hans hemlighet är när de fromma.

33 - Uti dens ogudaktigas hus är Herrans förbannelse; men dens rättfärdigas hus varder välsignadt.

34 - Han skall bespotta de bespottare; men dem eländom skall han nåd gifva.

35 - De vise skola ärfva äro; men om de galne än högt uppkomma, varda de likväl till skam.