WeBible

1 - En Psalm Davids, till att föresjunga.

2 - Säll är den, som låter sig vårda; om den fattiga; honom skall Herren hjelpa i den onda tiden.

3 - Herren skall bevara honom, och hålla honom i lifve, och låta honom gå väl på jordene, och icke gifva honom uti hans fiendars vilja.

4 - Herren skall vederqvicka honom på hans sotesäng; du hjelper honom ifrån alla hans krankhet.

5 - Jag sade: Herre, var mig nådelig; hela mina själ, ty jag hafver syndat emot dig.

6 - Mine ovänner talade ondt emot mig: När kan han dö, och hans namn förgås?

7 - De komma till att skåda, och menat dock intet af hjertat; utan söka något, det de lasta måga, gå bort och förat ut.

8 - Alle de som mig hata, tassla tillhopa emot mig, och tänka ondt öfver mig.

9 - De hafva beslutit ett skalkastycke öfver mig: När han ligger, skall han intet uppstå igen.

10 - Och min vän, den jag mig betrodde, den mitt bröd åt, trampade mig under fötterna.

11 - Men du, Herre, var mig nådelig, och hjelp mig upp, så vill jag vedergälla dem.

12 - Derpå märker jag, att du ett behag till mig hafver, att min fiende icke skall glädja sig öfver mig.

13 - Men mig uppehåller du för mina fromhets skull, och ställer mig inför ditt ansigte evinnerliga. Lofvad vare Herren, Israels Gud, ifrån nu, allt intill evighet. Amen, Amen.