WeBible

1 - En Psalmvisa Korah barnas, till att föresjunga, om de eländas svaghet; en undervisning Hemans, dens Esrahitens.

2 - Herre Gud, min Frälsare, jag ropar dag och natt inför dig.

3 - Låt mina bön komma inför dig; böj din öron till mitt ropande.

4 - Ty min själ är full med jämmer, och mitt lif är hardt när helvetet.

5 - Jag är aktad lik vid dem som i kulona fara; jag är såsom en man, den ingen hjelp hafver.

6 - Jag ligger ibland de döda öfvergifven, såsom de slagne, de i grafvene ligga; på hvilka du intet mer tänker, och de ifrå dine hand afskilde äro.

7 - Du hafver lagt mig i gropena neder, uti mörkret och i djupet.

8 - Din grymhet trycker mig, och tränger mig med allom dinom böljom. Sela.

9 - Mina vänner hafver du låtit komma långt ifrå mig; du hafver gjort mig dem till en styggelse; jag ligger fången, och kan icke utkomma.

10 - Mitt ansigte är jämmerligit för vedermödos skull. Herre, jag åkallar dig dagliga; jag uträcker mina händer till dig.

11 - Månn du då göra under ibland de döda? Eller månn de döda uppstå och tacka dig? Sela.

12 - Månn man uti grafvena förtälja dina godhet; och dina trohet uti förderfvet?

13 - Kunna då dina under uti mörkret kända varda; eller din rättfärdighet i de lande, der all ting förgätas?

14 - Men jag ropar till dig, Herre, och min bön kommer bittida för dig.

15 - Hvi förkastar du, Herre, mina själ; och förskyler ditt ansigte för mig?

16 - Jag är elände och vanmägtig, att jag så bortkastad är. Jag lider ditt förskräckande, så att jag fulltnär förtviflar.

17 - Din grymhet går öfver mig, ditt förskräckande trycker mig.

18 - De omlägga mig dagliga såsom vatten, och omhvärfva mig tillsammans. Du gör, att mina vänner och näste, och mine kände draga sig långt ifrå mig, för sådana jämmers skull.